Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om dimma, moln, regn, snö och hagel. Af T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
mer kunna växla, så tillämpas dock i hvarje form
grundlagen.
Om det luftlager, som ligger emellan snömolnet
och jordytan, håller en temperatur af 0° och
därunder, så kommer den i molnet under köldens
inverkan bildade snön att såsom sådan falla till
marken. Detsamma blir förhållandet, om snömolnet
håller sig på kort afstånd från jorden, äfven om
det luftlager, som snön har att passera, innan
den når marken, har en temperatur öfverstigande
0Ü. Snön hinner då ej smälta under den korta
vägen. Är det mellanliggande luftlagret åter af
några hundra meters mäktighet och ined senast
angifna värmegrad, så smälter snön, innan den
hunnit ner, och vi få i stället regn. Detta
inträffar mycket ofta under höst och vår, mera
sällan under vintern.
Den fallna snön utgör ett skyddande täcke för
marken och har såsom dålig värmeledare den
dubbla uppgiften att dels hindra jorden att antaga
luftens temperatur, dels förebygga utströmning
af värme från jordytan, hvilket särskildt under
kalla, klara vinternätter, då lufttemperaturen
ofta sjunker ett eller annat tiotal grader under
fryspunkten, är af stor betydelse. Men den
fyller därjämte en tredje, för oss ingalunda
ovälkommen uppgift. Den oss omgifvande luften är
nämligen i ej ringa grad uppblandad dels med
olika gasarter, härstammande från de kemiska
processer, som ständigt försiggå på jordens yta, dels
med fasta partiklar af hvarjehanda slag, hvilka
af vindarna föras mer eller mindre högt upp i
luften. Hvarje nederbörd för rent mekaniskt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
