Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Folktro och folksed (forts). Af E. Grip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 LÄSNTNG FÖR SVENSKA FOLKET.
man drack på långfredagen, lika mycket skulle
man få svettas under den följande sommaren.
På påskaftonen skulle man rita femuddakors på
ladugårdsdörren, för att inte trollen skulle taga
kon och rida på. Häxorna kunna utföra allehanda
konster, som de oftast bruka till sina
medmänniskors skada. Så kunna de förgöra kreatur,
»sätta skott i andras kräk», som det kallas. Detta
sker därigenom, att de trolla osmältbara saker,
såsom spikar, benbitar och dylikt, in i magen på
kräk. Det var en dylik käring, som tänkte sätta
skott på grannens kräk. För det ändamålet gjorde
hon i ordning ett litet bylte med kardnubb,
svinhår, nöthår o. d., samt gick till en korsväg för
att lägga ut det. ,Men medan hon höll på därmed,
blef hon störd; annars hade någon ko dött, säger
sägnen.
Trollpackorna kunna äfven mjölka andras kor,
som befinna sig långt därifrån. För detta
ändamål skaffa de sig en träspån från ladugården, där
kon befinner sig, som de tänka mjölka. Ur denna
träspån kunna de sedan i lugn och ro mjölka ur
hvarenda droppe mjölk från kon. Om en
troll-packa kommer in i ett hus, där man håller på att
kärna smör, så förgör hon arbetet, så att det
aldrig blir något smör.
Trollkäringar kunna äfven taga reda på
förloradt och stulet gods, »göra igen» saker, som det
kallas. Detta utföres likaledes med den ondes
hjälp, såsom klarligen framgår af följande
sägen : Det var en gumma, som anlitades att taga
reda på stulet gods. Hon sade alltid åt den,
som frågade, att han kunde lägga sig på höskullen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
