Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ett förgätet folks återuppvaknande. Af Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nivelleringskonst: det får ej finnas mer än ett enda
stort ryskt folk i en storrysk stat; och dennas
intressen skola vara alla de 172 mill. människors, som
lefva inom dess gränser. Kanske skall den dag
komma, då också namnet Finland utplånats och då hela
landet från Finska viken ända upp till Torneå
blott är en del af Nordryssland, bebodd af den
»nordligaste stammmen storryssar»! Finland har
dock tillhört Ryssland endast omkring 100 år,
medan förryskningen af Ukraina pågått sedan 1764,
då Katarina II upphäfde detta lands
själfständighet, förbjöd dess gamla namn, befallde, att det
skulle kallas Lillryssland, upphäfde dess
militärväsen och dess skolor, införde rysk militärtjenst
och ryska skolor samt sökte brutalt på äfven alla
andra sätt att förinta den ruthenska kulturen, som
var den ryska vida öfverlägsen.
Under mer än 1,000 år har Ukrainas befolkning
bebott sitt land. Den första ukrainska staten
bildades af svenska vikingar i Kiev omkring
år 900. För den skandinaviska Norden var denna
stad under lång tid en station på vägen till
Miklagård, såsom Konstantinopel då kallades i Sverige;
Kiev är det n. v. stora Rysslands äldsta stad, och
den har också fått det ärorika namnet »de ryska
städernas moder». Den blef ett kulturcentrum för
hela den slaviska världen, och det språk, som
förmedlade denna kultur, var då som nu fullt
själfständigt.
Senare århundradens polska och ryska försök att
göra det till en »afart» af polskan, en »dialekt»
af ryskan ha just i våra dagar slagits tillbaka.
Ty den uppfattning, som särskildt ryska språkmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
