Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ett förgätet folks återuppvaknande. Af Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig till en särskild krigargrupp af »fria krigare».
På 1500-talet bildade de till och med en egen
militärstat, en demokratisk republik, grundad på
frihet och jämlikhet, och hvars midtpunkt var det
befästa kosacklägret Ssitsch. Den förnämste
ledaren under krig hade dock oinskränkt makt och
kallades hetman.
De svenska försöken att vinna direkta
bundsförvanter i Ukrainas kosacker misslyckades. Men
däremot reste sig dessa på egen hand mot Polen;
det var den tappre patrioten Chmelnytskyj, hvars
ståtliga ryttarstaty är rest i Kiev, som 1648
återvann friheten åt Ukraina. För att bevara den och
bättre kunna hålla polackerna i schack sökte han
emellertid i sin tur förbund först med Sverige och
»Moskowien» och sedan till sitt lands olycka
ensamt med detta senare.
År 1654 ingicks denna union, som skulle
grundlägga det ryska rikets storhet och bli Ukrainas
undergång. Det afslutade fördraget tillförsäkrade
visserligen ruthenerna full själfstyrelse och
rätt att i allo själfva sköta sina angelägenheter,
således ännu större själfständighet, än den
Ryssland 1808 tillförsäkrade Finland. Det var med
detta villkor, som ruthenerna erkände tsaren som
sitt öfverhufvud.
Men när höll väl det heliga Ryssland än så dyrt
besvurna och heliga eder! På mindre än 1 1/2
århundrade har det lyckats det att åtminstone
skenbart utplåna Ukraina och dess folk ur nationernas
antal — efter 100 år finnes till namnet ännu
ett stackars krossadt Finjand; huru ]änge skall
väl detta namn få finnas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
