Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ett förgätet folks återuppvaknande. Af Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänt för införandet af ruthenskt språk i skolorna,
för utgifvandet af ruthenska böcker och
upphäfvandet af 1876 års ukas.
Ett slags svar på oförfalskad ryska erhöllo
ruthenerna år 1903, då ett minnesmärke öfver den
ruthenska litteraturens nyskapare, den förut
omnämnde Kotlarewskyj, skulle aftäckas i Poltava.
Till högtiden hade ruthener kommmit också från
Österrike, både riksdagsmän och universitetsmän.
Ryska regeringen såg sig plötsligt i trångmål: det
gick icke an att förbjuda andra staters undersåtar
att tala sitt eget språk. Man fann då på en snillrik
utväg: det tilläts de delegerade från Österrike att
hålla tal och uppläsa sina ruthenska adresser; men
detta förbjöds däremot strängt för
tsarens egna undersåtar!
Proteströrelsen bland ruthenerna har emellertid
ständigt stegrats; den har, som redan sagts, enat
än så skilda partier. För alla finnes endast en
lösen: nationell själfständighet, och vägen därtill går
genom ett frigjordt språk, genom undervisning,
böcker, tidningar. Ty, som en bekant inskrift i
Prag lyder:
Folken dö ej ut,
så länge språken lefva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
