Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska folkpensioneringen Af Gustaf A. Aldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
Vid 1840—41 års riksdag föreslog vår frejdade
häfdaforskare E. G. Geijer — som var riksdagsman
för Uppsala universitet i prästeståndet — för att
hämma de med stattorparesystemet i
fattigvårdshänseende förenade ölägenheterna, att hvarje jordegare,
som använde gifta jordbruksarbetare, skulle för hvar
och en årligen inbetala 5 riksdaler banko till en
sockenkassa, som skulle understödja stattorparne dels vid
flyttningar och dels på ålderdomen, så att de ej, som
oftast var fallet, slutligen skuile hamna i fattighuset.
Flere talare i prästeståndet ansågo motionen högst
önsklig, men allmänna meningen var ännu, att det
icke tillkom staten utan enskilda att inrätta sådana
kassor, hvarför motionen icke föranledde någon
riksdagens åtgärd.
Äfven detta förslag blef icke på något ställe af
enskilda bragt till verklighet.
Bättre resultat nåddes genom de under
1850—1870-talen upprättade 15 ränte- och
kapitalförsäkrings-anstalterna, där genom insättningar allt från ett
barns födelse bereddes, vanligen vid 55 år,
utbetalning antingen af ett kapital eller en årlig lif ränta.
Och de, för hvilka ordentliga och tillräckliga
insättningar gjordes, fingo för visso stort gagn däraf på
äldre dagar, men olyokligtsvis skedde i^anligen
insättning endast en gkng vid barns födelse (af
anförvanter och faddrar), hvilket blott kunde åstadkomma en
ganska liten lifränta eller pension. Och det
betänkligaste var, att ofta för dem, som mest skulle
komma i behof deraf, fanns ingenting alls, när
ålderdomens dagar kommo.
Erfarenheten hade således äfven i vårt land
liksom utomlands tydligt visat, att det gick icke att lösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
