Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska folkpensioneringen Af Gustaf A. Aldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
söner, däraf 24,700 män och 39,500 qvinnor öfver G7
år. De få i understöd, männen 75 kr. och qvinnorna
70 kronor, eller lika mycket som om de fått inträda
i folkpensioneringen år 1914.
Missuppfattningar belysta.
Ofta får man höra: »den nya pensionslagen är
efter utländska mönster hopspekulerad af några lärda
herrar i Stockholm, hvilka icke känna förhållandena
ute på landet». Ja, det är sant, att det är i sitt fack
mycket kunniga män, som gjort lagen, och att de
äfven tagit kännedom om erfarenheterna i andra land,
men det är ju snarare att berömma än klandra.
Hufvudsakligen är dock lagen grundad på
undersökningar i alla Sveriges kommuner om antalet behöfvande,
invalider och åldringar samt deras
inkomstförhållanden m. ni., så att i intet annat land gjorts så
grundliga förarbeten som i Sverige, innan pensionslagen
beslöts.
Vid dessa undersökningar fann man, att af den
egentliga arbetsklassen (lönearbetare, tjenare,
brukare, fiskare och sjömän) vid 70 års ålder hälften af
alla män och 5/6 af alla qvinnor äro i behof af
understöd. På 1,000 personer mellan 20—65 år komma i
Sverige 168 personer öfver 65 år, under det att
motsvarande antal åldringar i Tyskland, Österrike,
Ryssland, England och Nordamerika endast äro omkring
90. Vi hafva således nästan dubbelt så många
åldringar som i andra land, hvarför vi också hafva
mycket större behof af ålderdomsförsäkring än i
Mellan-Europa.
Vidare säges: »det blir inga nämnvärda pensio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
