Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Växter och djur såsom vänner och fiender Af T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET
är mycket vanligt, att termiterna genomborra ett
träd så, att det blir ett offer för den först
fram-susande stormen.
I (Frankrike gör den fruktade vinlusen — den
beryktade phylloxeran — oaktadt sin ringa storlek
skada iför milliontals kronor hvarje år.
Olika slag af steklar anbringa sina 2igg på
blad af löfträd, där de åstadkomma sjukliga
utväxter, hvilka för träden äro ungefär detsamma som en
»svulst» för djuren. Att dessa utväxter —
galläpplen som de kallas — ha en viss betydelse för
vissa industrier, i det att de användas till
färgning, garfning och till framställande af bläck,
förringar icke i någon mån den skada, som
steklarna göra själfva trädet, äfven om människan lärt
att på olika sätt göra sig till godo denna
skadegörelse. Endast från eken känner man omkring 200
olika slags galläpplen. Andra trädslag och
buskväxter, såsom poppel, pil, rosenbuskar o. s. v.,
hafva hvardera sina slag af galläpplebildande
steklar.
Våra fruktträd lida, som bekant, mycket
genom angrepp af olika slag af insekter.
Äpple-vifveln är nog känd af hvarje fruktodlare, och
de maskar och maskgångar, som så ofta
anträffas i äpplen, äro ovälkomna spår af deras
verksamhet. I päron förekommer ofta en liten larf,
som förstör kärnorna och därigenom hindrar
fruktens mognad.
Många fåglar, såsom t. ex. skarfven och
hägern, hvilka lefva af fisk och bygga sina bon
i träd, öfvergjuta dessa med sina skarpa
uttömningar, så att träden ofta gå ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
