Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Några drag ur växternas näringslif. 1. Af Ejnar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR VÄXTERNAS NÄRINGSLIF. 211
leder sig, utgörande nästan hälften af deras
torrsubstans. Beträffande storleken af
kolsyreassimilationen under gynnsamma yttre förhållanden,
såsom lagom lufttemperatur, direkt solsken och ymn
nig fuktighet i marken, kan anföras, att en solros
på en timme bildar så mycket kolhydrat, som
räcker för trettio timmars andning. Häraf kunna vi
förstå, hvilket oerhördt öfverskott af organiska
ämnen som uppkommer vid växternas
kolsyreassimilation. Det räcker icke blott för deras egen
tillväxt och lifsverksamhet, utan stora mängder
kunna upplagras i föröknings organ, såsom frukter,
frön och knölbildningar af olika slag, för att
komma följande generationer till godo. Våra
vigtigaste näringsämnen från växtriket utgöras ju af
sådana förökningskroppar (säd, potatis).
Innan vi nu ingå på assimilation af öfriga
ämnen, skola vi en smula sysselsätta oss med vattnets
förhållande till växtkroppen, hur det upptages,
fortledes och efter väl förrättadt värf åter
aflägsnas ur växten. Vi måste då först betänka, att de
vattenmängder, som åtgå som egentligt råämne för
kolsyreassimilationen eller på det hela taget för
uppbyggande af växtkroppen, endast äro en
obetydlig bråkdel af allt det vatten, som växten
behöfver för ett annat ändamål, nämligen som
transportmedel för allehanda lösta ämnen. Särskildt
måste stora vattenmängder upptagas genom roten
för att växten skall få tillräcklig^ af de i jorden
befintliga näringssalterna. Dessa, som vi närmare
skola behandla längre fram, förekomma nämligen i
markvattnet i ytterligt utspädd lösning. I det
stora hela blir alltså cirkulationen i växten den,
15—150172. Läsning för svenska folket, 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
