Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Några drag ur växternas näringslif. 1. Af Ejnar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR VÄXTERNAS NÄRINGSLIF. 213
tjockväggiga och förvedade och kallas på
kärl-strängens yttersida bäst-, (b) på dess innersida
vedceller (h). Lin och hampa utgöres af likbenämnda
växtens skelettceller.
Den mest kräfvande transporten, nämligen af
vatten från roten uppåt, skulle bli alltför långsam,,
om den på vanligt sätt skulle försiggå genom
cellväggarna. Det har därför utbildat sig längsgåen-
de j- j t k t’ C sb h e R
Fig. 3. Längdsnitt genom en kärlstr äng: s—t1) veddel, sb—b)
bastdel, s) kärl med spiralförtjockning ar, t, t1) kärl med
ring-porer, h) vedceller, sb) suror, b) bastceller, e) stärkelseskida.
de kanaler på det sätt, att utdragna celler, som
ligga i rad ofvanför hvarandra, förlorat
tvärväggarna på långa sträckor. De härigenom
uppkomna rören kallas kärl och hafva alltid sin plats
i kärlsträngens inåtvända halfdel, den s. k.
veddelen (fig. 3, s, t och t1). För att kärlen, som äro
jämförelsevis mycket vida,re än andra celler, skola
kunna motstå omgifvande väfnadens tryck och
alltjämt hållas utspända, äro deras väggar starkt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
