Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur växternas näringslif. (Slutet). Af Ejnar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
na befriats ur föreningen med kiselsyran och
förenats med kolsyran till karbonat, upplöses den
delvis af det kolsyrehaltiga vattnet och
medföres till sjöarna, där den åter afsattes i
form af kalkslam, som inblandas i leran
eller upptages af mikroskopiska organismer, men en
del stannar oupplöst qvar bland
förvittringsprodukterna. Så mycket kalk, som erfordras för
växtnäringen, finnes på grund häraf nästan alltid.
Stundom är marken dock betydligt kalkrikare, än som
betingas af kalkhalten i gråberget, beroende på
följande omständigheter. Dels förekommer ofta
större lager eller mindre korn af kalksten
inlagrade eller insprängda i urberget, och
förvittringsprodukterna blifva då helt naturligt kalkrikare*
Dels består berggrunden på stora sträckor i vårt
land icke af granit eller gneis, atan af bergarter,
som bildats i vatten genom hårdnandet af sand,
lerslam eller kalkslam och sålunda öfvergått till
sandsten, lerskiffer eller kalksten. Slutligen, det
vigtigaste af allt, äro de lösa jordlagren, särskildt i
våra egentliga åkerbruksprovinser, bildade af
förvittringsprodukter just af dessa lagrade bergarter
och af så ungt datum, att de icke hunnit hårdna,
utan ännu utgöras af mer eller mindre sand- eller
kalkhaltiga leror. Särskildt är kalkhalten i
leran mycket stor i de trakter, där berggrunden
hufvudsakligen utgöres af lagrade kalkstenar, således
på Öland och Gotland, i östra Uppland,
Vestergötland, Storsjötrakten, Jämtland, o. s. v. Sådan
kalkrik lera kallas märgel och är en synnerligen god
åkerbruksjord, icke på grund af kalkens betydelse
som näringsämne, ty för detta ändamål finnes nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
