Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur växternas näringslif. (Slutet). Af Ejnar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 ’ LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
ämne, då det innehåller rikligt med både kali och
kväfve. Det höga priset på kalisalpeter omöjliggör
dock dess användning i större skala.
Utom de nu nämnda konstgödselämnena behöfver
jorden ofta kalk, antingen ren såsom bränd kalk
eller i form af kalkhaltig lera, märgel. Som
förut framhållits, är kalkens betydelse framför allt
att söka i dess jordförbättrande egenskaper. Endast
sådan jord, som direkt har uppkommit ur så godt
som enbart förmultnade växtrester, t. ex. på
uppodlade torfmossar, mossjord, är så kalkfattig, att
växterna komma att lida brist därpå. Eljest har
kalken den betydelsen, att den gör jorden varm,
lätt och lucker, binder syror, såväl för växterna
ohälsosamma, hvilka därigenom oskadliggöras, som
de nyttiga salpetersyrorna, hvilka sålunda hindras
att bortgå genom afdunstning.
Som sammanfattning af hvad vi lärt om
växternas näringslif, kunna vi säga, att de vanliga
gröna växterna lefva uteslutande af oorganiska
ämnen, nämligen kolsyra och syre ur luften samt
vatten med däri lösta salter ur jorden. Dessa
ämnen kunna assimileras, d. v. s. växten kan omforma
dem till likhet med de ämnen, som förut finnas i
växtens kropp. De senare äro hufvudsakligen af
tre slag: kolhydrat (socker, stärkelse m. fl.),
fettarter och ägghviteämnen. Kolhydraten bildas
genom kolsyrans assimilation i de gröna bladen, och
härvid bindes också all den energi (härstammande
från solljuset), som sedermera behöfves för alla
växtens lifsyttringar. Fettarterna bildas på olika
ställen i växten genom enkla omvandlingar af
kolhydraten. Ägghviteämnena däremot uppstå huf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
