Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur Lapplands odlingshäfder. 1. Af Viktor Södergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR LAPPLANDS ODLINGSHÄFDER. 295
lera det uppbyggas med det vidunderligaste
galli-matias.
Under kung Göstas store son, Karl den nionde,
börja de stora tiderna i lappmarkens
kolonisation, den andliga och den materiella. Han gjorde
processen kort med birkarlarne och bröt
fullständigt deras återstående välde öfver lapparne.
Endast ett visst antal birkarlar fingo vara bosatta i
hvarje distrikt, och hädanefter fingo de endast
under korta marknadsresor på bestämda tider
besöka Lappmarken. Den som bröt häremot, honom
skulle man helt enkelt »slå hufvudet af». Kort
och godt och likt den bistre kung Karl den nionde!
Till gengäld för åtnjutna rättigheter ålades
dessutom birkarlarne att hjälpa till med kyrkors och
prestgårdars uppförande, äfvenså att bygga
kyrkstugor vid de nu uppstående kyrkplatserna, hvilka
i allmänhet voro desamma som de gamla
marknadsställena.
Själf gjorde konungen en märklig resa genom
dessa nordliga bygder, då han hade godt tillfälle
på ort och ställe sätta sig in i förhållandena. Det
var vintern 1602, då krigsrörelserna i det då
pågående kriget med Polen hvilade. Från Lifland
gjorde konungen i sällskap med den lille
Gustaf Adolf hemresan genom Finland rundt hela
Bottniska viken och ned genom öfre Sveriges hela
längd, en färd på 2 a 300 mil i släde under årets
bistraste tid. Ett exempel, minnesvärdt än i dag,
på huru Sveriges könungar kunde taga sitt
riksvårdande värf.
Det var nu som Lapplands första kyrkor
byggdes, omkring år 1600: Lycksele i Ume lapp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
