Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - De skånska snapphanefejderna. Av Pehr Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u
De skånska snapphanefejderna.
En historisk översikt av
Pehr Johnsson.
Första gången snapphanarna omtalas i Skåne är un-
der Gustaf Horns fälttåg därstädes år 1644. Dan-
skarna hade vid sagda tillfälle ringa folk till sitt
förfogande i nämnda provins, varför konung Chri-
stian uppdrog åt riksrådet Ebbe Ulfeld å Färlövs-
holm att sammankalla bondebefolkningen till hem-
bygdens försvar. Detta torde ha skett ganska lätt.
Ty i norra delen av provinsen, särskilt i de båda
Göingehäraderna, levde hatet ännu kvar emot sven-
skarna efter det härjningståg, som konung Gustaf
Adolf år 1612 företagit, då icke mindre än 29 kyrk-
socknar å ömse sidor om Helgeån samt staden Vä.
blevo lagda i aska. De grepo därför med största be-
giärlighet till vapen, väl anande, att om svenskarna
åter fingo ohejdat fara fram, skulle åter en hel del
av de gårdar och hus, .som man under fredstiden upp-
fört, åter bli förstörda.
Efter det Ebbe Ulfeld lyckats få bönderna sam-
lade, indelade han dem i smärre hopar. Varje sådan
fick om möjligt någon dansk officer eller soldat till
anförande. Även dugliga personer bland bönderna
själva utsågos härtill. En bland de förnämsta av
dessa under denna tid var en bonde i Fagerhult vid
namn Bengt Månsson, vilken med sitt parti vållade
svenskarna mycket avbräck. Bland annat företog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
