Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Några svenska folksägner. Av Elias Grip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
ögon, och det ljusa håret hade hon ärvt efter far sin.
En så’n feg stackare han var i alla fall, det kunde
hon inte komma ifrån. Att inte våga bryta med
gubben bara för gårdens och pängarnas skull utan
i stället lämna dem hjälplösa.
Hon reste sig upp och gick av och an några steg,
upprörd i sitt innersta. Vid offerkällan stannade
hon. »Här har folk offrat för att återfå sin hälsa
och förlänga livet», tänkte hon. »Om jag i stället
skulle offra ett liv för att göra mitt drägligare.»
Bom tog barnet och lade det vid randen av källan.
»Du är en flicka ännu uslare och fattigare än jag»,
sade hon för ’sig själv, »varför skall du få samma
hårda lott och en gång känna dig utstött odh förtak-
tad av människorna. Jag vill rädda dig och bespa-
ra dig mycket.»
Mörkt och hemlighetsfullt blänkte vattnet därnere
i källan. Det föreföll Sally, som om en hemlighets-
full makt drog henne dit. Hon stod i begrepp att taga
sitt barn och sänka ned det i det kalte vattnet. Då
tyckte hon sig höra en sjpäd barnröst från det när-
belägna Källviksängein. Vad skulle det betj^da?
Inte kunde det finnas några barn där i skogen. Sally
lyssnade spändt. Äter hörde hon rösten, och nu tyck-
te hon sig urskilja orden: »mor, mor, jag fryser!»
En kall rysning genomilade henne. »Det är ga-
sten», sade hon halvhögt för sig själv. Ofta hade
hon hört talas om gasten, som höll till där på Käll-
viksängen. Det sades, att för länge sedan hade en
piga i byn dödat sitt barn och grävt ner det där
någonstans och lagt en ,sax ovanpå, för att det inte
skulle gå igen. Och sedan dess hörde folk ibland,
hur gasten »symtade» och jämrade sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
