Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Getapojken som blev kyrkochef. Av Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
Bland Sveriges biskopar och ärkebiskopar torde
vida fler ha sett dagen i ringa och obemedlade hem
än i adelspalats eller i rikemans hem över huvud
taget.
En sådan var också Jonas Rothovius, superinten-
dent i Kalmar 1618.
Kalmar stift, som med sin siste biskop, H. Tottie,
gick i graven 1913, var då något mer än 300 år;
det tillkom nämligen 1603, ehuru ej genast som
biskopsstift, utan som »superintendentia», vilken 75
år senare, 1678, upphöjdes till självständigt stift
under egen biskop.
Av superintendenterna var Rothovius den andre
i ordningen; hans öden äro för längesedan förgätna,
men hans historia kan dock uppletas här och var
i gamla prästhävder och är som en vacker saga från
gamla tider.
Det var ett litet mycket fattigt hem vid Bolmens
strand i Angeistads socken långt borta i småländska
obygderna. Där föddes den 1 november 1572 ett
tvillingpar, två gossebarn, Jonas och Isak.
Folket i den socknen hade vördnad och respekt
för läskunnighet och lärdom. Ty dess kyrkoherde,
psalmisten Georg Marci, brukade enligt kunglig be-
fallning flitigt uppmana bönderna att sända sina
barn i skola.
Gustaf Vasa hade nämligen låtit utgå en allmän
uppmaning till Sveriges dannemän att hålla sina
barn till skolgång, försäkrande dem, att han skulle
sörja för undervisningens behöriga gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
