Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Getapojken som blev kyrkochef. Av Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 . LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
rade Lars Andersson, för eftervärlden känd såsom
»Cronh jör tarnas stamfar».
Åter vandrade Jonas den långa vägen till Kalmar.
Men nu tillsammans med sin tvillingbroder och fast
besluten att ej giva tappt.
Den nye rektorn tog genast med intresse hand
om de båda bröderna och undervisade dem själv
både i grekiska, vältalighet och andra ämnen.
Som två lovande unga män kommo de därefter
till Linköpings ännu mera ansedda läroverk, där
studierna utvidgades till teologi, hebreiska m. m.,
och där Jonas i prosten Petrus Magni vann ett stöd
för livet.
Och nu skildes de båda bröderna, som så troget
hand i hand vandrat framåt på ljusets bana.
Jonas blev av sin faderlige vän med elva riks-
daler i fickan sänd till universitetet i Rostock, där
han fick åhöra föreläsningar av högt berömda teolo-
giska lärare, bland andra professor Chytræus.
Hans broder Isak begav sig däremot till Uppsala
och blev där så väl känd, att han som informator
fick följa de båda unga »herrarna Axel och Gabriel
Oxenstjerna» på deras studiefärd till tyska univer-
sitet, även Wittenberg.
Så hade flera år gått, och bröderna hade varken
träffats eller sport något av varandra.
En dag begav sig Isak i Wittenberg till den store
lärofaderns, Martin Luthers, grav i domkyrkan. När
han nalkades, stod där redan före honom en ung
man försänkt i bön och tankar.
Det var Jonas, som utan att veta om sin broders
därvaro, från Rostock kommit till Wittenberg för
att där studera vidare. Med fröjd och glädje förenade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
