Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Getapojken som blev kyrkochef. Av Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GETAPOJKEN, SOM BLEV KYRKOCHEF. 111
kaliet räckte ej till för den ständigt växande barna-
skaran. Särskilt visade Axel Oxenstjerna en trofast
hågkomst av de gamla tiderna i Wittenberg och
Jena.
Men Jonas Rothovius fick ej, som han önskade,
leva och dö i sin avlägsna hembygd.
Ryktet om hans stora lärdom, hans sällsynta
predikokraft samt hans flärdfrihet och godhet var
stort. Redan ett tiotal år innan hans broder Isak
blev biskop i Åbo, blev Jonas av Gustaf Adolf 1618
utnämnd till superintendent i Kalmar över det sedan
1603 självständiga stiftet.
Här utförde han ett stort arbete i den kristna
kulturens tjänst. Han var en väldig predikare, och
i skaror strömmade folket till den gamla, efter dan-
ska kriget och branden 1611 djupt förfallna dom-
kyrkan för att lyssna till hans varma, väckande ord.
Själva kyrkan blev också här genom hans för-
sorg återupprättad och försatt i ett någorlunda vär-
digt skick.
Även läroverket, från vilket han hade så många
både mörka och ljusa barndomsminnen, omdanade
han; han ombildade det till ett collegium, där under-
visningen bestreds av en rektor, en teologie lektor,
en konrektor samt nödiga underlärare. Det har sagts,
att Kalmar skola i honom haft en av sina mest
nitiska främjare.
Vän som han var av ökad folkbildning och bok-
ligt vetande, drog han också försorg om att den
unga stiftsstaden fick ett eget boktryckeri.
Endast hans egen obenägenhet för äretecken och
utmärkelser hin4rade honom att bli Svea rikes ärke-
biskop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
