Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Insekternas blombesök. Av J. Runnström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSEKTERNAS BLOMBESÖK. 169
mer över på pistillens märke. Frömjölskornet växer
sedan ned genom stiftet och intränger i fruktämnet,
där befruktningen sker.
Frcimjölskorn kunna i många fall komma direkt
över från ståndarknopparna till pistillens märke i
samma blomma. Man talar i detta fall om självbe-
fruktning. Emellertid ser det ut, som om de flesta
växter skulle söka undvika befruktning mellan frö-
mjöl och fruktämne inom en och samma blomma.
Fig. 1 visar, att gullvivan har två slags blommor, a där ståndar-
knapparna placeras långt ner, b där de äro placerade högt-upp.
Enklast åstadkommes detta därigenom, att blommor-
na äro enkönade; så är t. ex. fallet hos alla våra barr-
samt de flesta lövträd. Hos de tvåkönade blommorna
måste däremot naturen tillgripa mera komplicerade
medel för att undvika självbefruktningen. I många
blommor öppna sig ståndarknapparna och märket ej
samtidigt. Så skall man t. ex. hos blåklockan finna,
att ståndarna redan ligga vissna på botten av blom-
mans kalk, när märkesflikarna öppna sig. I andra
fall kunna ståndarknappar^ och märken vara så pla-
cerade, att självbefruktningen försvåras, även om
de öppna sig samtidigt; exempel härpå är gullvivan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
