Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Insekternas blombesök. Av J. Runnström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSEKTEENAS BLOMBESÖK.
177
nungen ligger på bottnen av dem. Vem kan väl
finna honungen? Vår bild, fig. 6, ger svaret härpå.
Det finnes i själva verket en nattfjäril med tillräck-
ligt lång snabel för ändamålet.
Vi se alltså, hur blommorna kunna ställa allt stör-
re och större krav på insekterna. Endast de, som ge-
nom förlängning av sugröret kunna följa blommor-
na i deras omvandling, få del av deras honung. Det
kan lill slut gå så långt, att endast en insekt »pas-
sar» till en viss blomma.
I tropikerna finnas blommor med ända till 11h
decimeter djup pip, och som honungen ligger i botten
på denna, måste snabeln hos de besökande insekterna
förlängas i motsvarande grad. Man finner också i
tropikerna nattfjärilar, hos vilka snabeln är flera
gånger längre än den övriga kroppen.
Vi ha redan ovan sett, att växterna behöva de
blombesökande insekterna för överföring av frö-
mjöl från knapparna i en blomma till märket i en
annan. Den tilltagande komplikation i kommornas
byggnad, som vi nu senast följt, har till ändamål att
avstänga de insekterna, som ej tjäna växtens ända-
mål. Endast de, som göra nytta för sig, få till gen-
gäld del av blommans skatter. Vi skola nu för några
fall studera, hur det går till vid frömjölstransporten.
Det måste vara så ordnat, att insekten ej överför frö-
mjöl från ståndarknapparna till märket i en och
samma blomma. Då blir det ju ej korsbefruktning.
Hos ärenprisorna, små växter med blekblåa blom-
mor, som äro rätt vanliga i våra skogsbackar, tjänar
det långt utskjutande stiftet som landningsplats för
insekterna. I somliga blommor äro standarna uppåt-
böjda, knapparna sitta därför i insektens väg, när
12—190556. Läsning för svensha folket. 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
