Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Arvid August Afzelius och de svenska folkvisorna. Av Vilhelmina Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. A. AFZELIUS OCH J)E SVENSKA FOLKVISORNA. ol9
Hans far var vice pastor i Broddetorp men kom •—
till stor del genom sin hjälpsamhet — på obeståndr
och när Arvid August var omkring fem år gammalr
kunde ej hemmet hållas tillsammans längre, utan mås-
te upplösas. Fadern blev regementspastor vid en fri-
kår och tog med sig äldste sonen, som då var elva år-
Modern med yngsta barnet, en dotter, fick komma till
en barndomsvän i Skara, en annan dotter kom till en
annan vän, och Arvid August sändes till sin farfar,
den ansedde rusthållaren Pehr Pehrsson i Sätuna by
vid Horiiborgasjön.
Om denne myndige bonde, som behöll sitt enkla
namn, ehuru både hans bror och hans barn togo nam-
net Afzelius efter en släkting på mödernet, berättas
en karaktäristisk histioria. Då brodern, som var känd
som en mäkta stolt man, tillträdt det stora pastoratet
Larf i närheten av Hornborga, besökte honom Pehr
med sin hustru och fick vid avskedet prostens löfte
att med sin fru snart komma till Sätuna på återbesök..
Men tre år gingo förbi, utan att löftet uppfylldes. Då
fick prosten en dag en stämning till häradstinget, att:
han skulle komma och godtgöra sin bror för oskiftadt
arv. Förvånad och ledsen infann han sig på utsatt
dag en timme före tingets öppnande och fick snart
"bland den församlade menigheten syn på rusthållar
Pehr. Han skj^ndade mot honom med utsträckt hand
och frågade: »Käre bror, vad arv ha väl vi att tvista
om? Väl vet jag, att vår far på min uppfostran upp-
offrade det mesta av sin förmögenhet, men lösöreboet
föll dock på din lott^ och vad fordrar du nu?»
Långsamt och med tårar i ögonen svarade Pehr:
»För. silver och guld har jag icke stämt dig till detta
möte, men för ett annat arv, olika skiftadt mellan oss..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
