- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1920 /
5

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Vid Sveriges norra gräns. Av Ernst Liljedahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VID SVERIGES NORRA GRÅNS.

O

en skarp vinkel, så att det får Muonio älvs riktning.
Icke desto mindre är det den senares namn och
gärning, som upphöra vid Utmockan, medan Torne älv
övertar den fortsatta gränsregleringen ned till Ha
paranda.

Det var en vacker aftonstund vi upplevde vid
Ut-mockan, och jag tänkte långt tillbaka på de
geografilektioner i skolan, då barnfantasien ilat norrut och
konstruerat ihop älvarnas möte. Nu hade pilten
äntligen hunnit hit som grånad man och fått se en
av den svenska ödemarkens konungsligaste platser.
Det blev en geograf i-lektion, som jag aldrig glömmer.
Längst på udden står ett litet torp med ett kungaslotts
läge, och i ett lugnvatten, just där Torne älv gör sin
räta vinkel mot söder, låg en mängd stocktimmer,
väntande på vårflödet, alla timmerstockars stora
"fröjdestund, då de lösas ur sin vinterfrusna tillvaro
och börja leka den vilda forsleken.

Från Utmockaii begåvo vi oss den 2 km. korta
vägen, som delvis kunde cyklas, till Kengis bruk eller
herrgård, såsom stället numera rätteligen bör kallas.
Yi nådde fraim i mörkningen och mottogos vid
trappan av den 74-årige ägaren till gården, brukspatron
Oskar Sohlberg. Vänligt böjd han oss stiga in, men
vi dröpo av svett efter dagens ansträngande tur, som
delvis gått över väglösa marker. Jag bad därför, vår
gode-värd att. först få krypa ned i en av hans vita
■forsar., vilkas brus sjöng ’gienom ödem arkskv allens
tystnad. Brukspatron tyckte förslaget var äventyrr
ligt med hänsyn till mörkret och kylan, som låg nära
fryspunkten. Men renlighet är i alla lägen en dygd.
och ett forsbad måste vara uppfriskande, då till och
med döda stockar synas få liv, när de ge sig ut i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:58:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1920/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free