Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Två hjältinnor. Av Elias Grip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ
HJÄLTINNOR.
61
skulle förena sig med fursten av Pless’ fri kår; hon
var säker på hästryggen och skulle nog reda sig.
Några dagar därefter inställde de sig vid frikåren
och blevo båda antagna. I första
sammandrabbningen blev Maria Werder lindrigt sårad i vänstra
sidan.
— Jag är en kvinna, sade hon till läkaren, som
skulle förbinda henne, jag besvär Eder, förråd mig
inte! Och doktorn teg.
Kort tid därefter stod hon åter i ledet och deltog
i en förbittrad strid. Preussarna veko ej tillbaka ett
steg för fransmännens övermakt. Maria kämpade
med uthållighet och dödsförakt. Ett sabelhugg slet
bort lillfingret från hennes högra hand.
— Ett ifrån tio är nio, sade hon leende och
fortsatte striden.
Den ovanliga kvinnan utmärkte sig ej blott genom
mod och tapperhet utan även genom god militärisk
blick. Den djärve löjtnant von Rochow hade samlat
en liten skara husarer omkring sig; bland dem
befunno sig också makarna Werder. Under en av
striderna blevo de i. kampens hetta skilda åt. Plötsligt
såg sig Maria omgiven av franskt infanteri. Hon
kämpade hjältemodigt, men denna gång hjälpte det
ej. Hon övermannades och togs tillfånga. När hon
blev förd inför den franske översten, betraktade
denne henne med en forskande blick och befallde, att
hon skulle föras till ett godt kvarter och behandlas
väl.
— Han har gissat min hemlighet, sade Maria för
sig själv. Nu gäller det att vara klok. Den
franske officeren gav henne större frihet, än som vanligen
lämnades krigsfångar, och den käcka kvinnan begag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
