Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Några drag ur Sveriges kolonialpolitik. Av C. K. S Sprinchorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR SVERIGES KOLONIALPOLITIK.
75
handel med indianerna. Dessa sökte Minuit genom
skänker draga till sig att sälja pälsverk, och även på
annat sätt inledde han handelsförbindelse utåt.jämte
det han sörjde för sådd och plantering siärskilt av
tobak, som tänktes skola bli en viktig handelsvara. Av
hans brev under tiden till Blommaert där hemma i
Holland synes, vilka stora planer han sysslade med:
handel med västindiska öarna, kaperier på spanska
fartyg o. s. v.
Sedan han på detta sätt tyckte sig hava tryggat
koloniens tillvaro, begav han sig på återväg
sannolikt i midten av juni 1638 ombord på Kalmar Nyckel.
Han återsåg dock aldrig Europa atan omkom
under uppehåll i Västindien, stigen ombord å ett
holländskt fartyg, som i en plötsligt uppkommen orkan
gick under. De båda fartygen lyckades emellertid
efter nya öden taga sig fram, men ankommo till
Göteborg först följande års sommar med last av tobak
och pälsvaror (av bäver, utter, björn), vilka
realiserades, den förra i Sverige, de senare i Holland.
Då inkomsterna därav7 ingalunda gåvo någon
vinst-åt delägarna, svalnade snart nog å holländsk sida
intresset för företaget.
I Sverige däremot växte det, allt eftersom
skrivelser ingingo direkt eller genom Blommaert från
Minuit angående koloniens grundläggning, och det
ned-slogs ingalunda genom senare ingående underrättelser
om Minuits öde utan stärktes ytterligare av de
underrättelser, de senare ankomna fartygen medförde.
De svenska ’delägarna i verket, framför allt Clas
Fleming — numera president i kommerskollegium —
kunde också betrakta detta verket såsom en politisk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
