Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om svenska förnamn. Av Elias Grip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
en flod av tyska namn, såsom Albrekt,
Bernhard, Konrad m. fl. Under 1700-talet gör den
franska kulturen sitt intåg hos oss, medförande en
mängd förnamn, nästan uteslutande kvinnliga, t. ex:
Amelie, Henriette, Julie, Therese,
Charlotte. Nyromantikernas och göternas kärlek
till det nordiska ger anledning till upptagande av
gamla isländska och fornsvenska namn, såsom Einar,
Fritiof, Ragnar, Birger; till det sista namnet
hade en bif orm Börje levat kvar bland folket. Bland
de nu återupptagna, nordiska kvinnonamnen märkas
Astrid, Nanna och framför allt Ingeborg,
som genom Tegnérs Fritiofs saga blev synnerligen
populärt.
Slutligen har även engelsk kultur under senare
delen av 1800-talet blivit uppmärksammad i vårt land
och givit oss engelska namnformer på -y eller -i
såsom Jenny, Fanny, Lilly, Mary, Nanny
och mansnamn såsom Henry, Harry samt det
synnerligen vanliga John.
Mera enstaka äro lån från italienskan såsom
Bianca, Laura, från ryskan såsom Sonja, Olg a. Det
senare är emellertid av nordiskt ursprung och är
samma namn som det svenska Helga.
Många namn ha givit upphov till ett stort antal
smeknamnsformer, som äro intressanta nog att
studera, men som jag fruktar att för mycket taga
utrymmet i anspråk, sätter jag här punkt för denna
lilla studie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
