Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Kolsyran, dess förekomst och uppgift i naturen. Av T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
I bundet tillstånd förekommer vidare kolsyran i
ett ej obetydligt antal bergarter och då företrädesvis
i förening med kalk eller talk eller båda i förening
(dolomit). Av kalkbergarter bruka vi skilja mellan
kristallinisk kalksten, den s. k. urkalkstenen, till
vilken marmorn hör, och vanlig amorf (okristalliserad)
kalksten, som uppträder i mäktiga avlagringar även
i vårt land och fått en oerhört stor ekonomisk
betydelse för gödslingsändamål och inom industrien
(cement, murbruk m. m.). Vi behöva endast i detta
sammanhang påminna om de bekanta västgötabergen:
Kinnekulle, Halleberg, Hunneberg, Billingen m. fl.
Dessa kalkavlagringar anses hava uppstått ungefär
på samma sätt som kalktuff och kalksinter i våra
dagar, d. v. s. att de karbonatförande vattnen mist sin
kolsyra, varvid olösligt kalciumkarbonat fallit till
botten, ty även dessa kalklager ha uppstått på djupt
vatten i forntida hav.
Man skiljer mellan sötvattenskalk och kalk, som
bildats i havsvatten. Till den senare hör den siluriska
och kambriska kalken, till vilken formation
kalkförekomsterna såväl i Västergötland som i Östergötland,
Gottland, Öland och Skåne äro att räkna.
Kalken är, såsom förut framhållits, både ett direkt
växtnäringsämne och, som bekant, ett viktigt
jordförbättringsmedel.
För att göra den brutna kalken lämplig i sist
nämnda hänseende bränner man den i särskilt för detta
ändamål uppförda enkla ugnar. Avsikten härmed är
att bortdriva kolsyran. Såsom produkt av
bränningen får man s. k. osläckt kalk. Om denna kalk får
ligga någon längre tid — i synnerhet i mindre
stycken — släcker den sig själv så småningom, d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
