Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Kvinnorna i Fänrik Ståls sägner. Av Nora Torulf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNORNA I FÄNRIK STÅLS SÄGNER. 139
fosterlandets väl gick framför deras lycka. Nu var
han henne dubbelt kär, och hon var stolt över
honom: »Mer än leva, fann jag, var att älska, mer än
älska är att dö som denne.»
Eadern hade också kommit dit, och med bruten röst
klagade han över, att dottern förlorat allt.
Behärskat och stilla, som det anstår en krigares brud, tog
hon då den fallnes hand: »Ej med klagan skall ditt
minne firas». Som en afton »full av glädje, ljus ocli
lugn.. .», så skulle fosterlandet begråta honom.
Det ligger något stort över flickans enkla ord, och i
denna stund har hennes ande utvecklats, hennes själ
har svingat sig upp på ett högre plan.––––––
Torpflickan tänkte aldrig på möjligheten, att
hennes fästman skulle stanna hemma, att han
skulle dra sig undan striden för fädernejorden.
Villigt var hon beredd att offra allt för sitt land.
Kvällen efter ett slag, som blev en seger, satt hon tyst på
stugtrappan och såg på den hemåtvändande truppen.
Med ångest mönstrade hon varje man, men den, hon
sökte, var ej med. Fallen! — Hon brast i gråt, men
hennes sorg var ej bitter. Den hon älskade var ju död,
men han dog en vacker, härlig död — för
fosterlandet. Hans minne lyste klart och strålande för henne,
och i det var han nära henne.
Men då kom modern och bad henne trösta sig: »Han
lever än, han tänkt på dig, och därför lever han.»
Hastigt såg dottern upp. En förfärlig aning grep
henne. Hade han flytt!? Nej det var ej möjligt.
— Ur stånd att uthärda ovissheten skyndade hon bort
till slagfältet och sökte. Han var ej där. Nu visste
hon det: han hade »flytt med skam ur striden». Den,
som hon begråtit och ärat som en hjälte, han levde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
