Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Några skaldeminnen i höga Norden. Av Aivva Uppström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA SKALDEMINNEN I HÖGA NORDEN. • 145
Några skaldeminnen i höga Norden.
Av
Aiwa Uppström.
I Härnösands stadspark, vars ståtliga popplar om
sommaren sprida drivor av snö vitt dun vida omkring,
reser sig, tronande på en höjd, en minnesvård över en
av den lilla stadens berömdaste män. En krokryggig
gubbe med rynkiga drag och skumma ögon sträcker
välsignande ut händerna över två älskliga unga
flickor, som älvlikt lätta sväva på en avsats nedom
sockeln. Den gamle är Frans Michael Franzén, den
finlandssvenska diktaren, den förste Norrlandsskalden
och »det vida Norrlands» biskop i tretton år. De unga
vid hans fötter föreställa »Selma och Fanny», de
intagande kvinnoväsen, som leva i Franzéns vårfriska
ungdomsdikt. De äro kanske tillika menade som
sinnebilder för själva denna diktning, som med sin
fria flykt, sin ljusa och innerliga poesi förebådade
den svenska diktens guldålder. Och liksom den gamle
mildt och svårmodigt lutar sig ned mot de unga
kvinnorna, har väl den åldrande skalden själv ofta med
saknad och spörjande vemod från de många årens höjd
skådat ned mot det för alltid försvunna: den tidigt
slocknade ingivelsen; hans ungdoms maka, den sköna
Lilly Roos, och hans älskliga andra hustru, båda
längesedan döda; hans tre äldsta vackra döttrar, även
de tidigt bortgångna; den flyktade ungdomstiden i
Finland, hans hembygd, som i hans tidigare år icke
10—200447. Läsning för svenska folket. J920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
