Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Vid Sveriges norra gräns. Färder och krigsminnen. Av Ernst Liljedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
och nedburos till vattnet. Skönt! Nu återstod att
fästa hop dem med ett par tvärträn och därpå
anbringa ett golv. Vi falkade en fäbod, gingo in och
hittade utmärkt material. Några bräder rycktes loss
ur en spiltas vägg med åtföljande spik — den
lagades framdeles igen — och dörren till fäboden
avlyftes för att läggas på flotten som golv. Så var det
färdigt för vår Columbifärd över det okända vattnet.
— Tror du det håller?
— Kanske, kanske icke.
—■ Bäst peta dit en stock till.
Så skedde, som väl var. Sedan gällde det att leta
rätt på var sin stake, tillräckligt lång att få ut
flotten med god fart på djupet och sedan tillräckligt bred
för att kunna brukas som åra. Vi lade ner
ryggsäckarna för att, om så behövdes, kunna simmande
rädda oss ur äventyret. Knappt var flotten utskjuten,
förr än vattnet stod oss till fotknölarna, vadan
räns-larna åter måste axlas. Ett par kraftiga tryck med
stakarna i älvbotten, och så sköt våra händers
bräckliga verk ut på djupet.
Det blev en äventyrlig halvtimme på vattnet.
Flotten lyfte nog upp sig igen, så att vi stodo tämligen
osköljda på vårt fäbodsdäck, men strömmen var
starkare, än vi trodde. Och så fanns det ryska soldater
och finska stranden, vilka naturligtvis ej hade något
emot att få två svenska officerare tillfångatagna.
Strömmen blev oss en stund övermäktig och förde
flotten rakt i riktning mot tsarens män. Vi släppte
till alla våra krafter för att pressa flotten upp mot
strömmen. Det var den värsta dragkamp jag varit
med om. Den såg en stund alldeles hopplös ut, men
till sist lyckades vi betvinga naturkraften. I svåra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
