Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Republiken Estland, dess land och folk och svenska minnen. Av Johan Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEPÜBLIKEN ESTLAND
— SVENSKA MINNEN. 213
först enligt det från 1800-talets början i empirestil
byggda egentliga universitetshuset.
Narva lär vara fullt av gamla svenska minnen,
men jag har tyvärr ännu ej haft tillfälle att se
denna stad.
Estniska folket är en finsk-ugrisk folkstam. Den
räknar i det nuvarande Estland c:a 1,5 million siamt
spridda i Ryssland, och annorstädes omkring 500,000.
Ester liksom finnar synas ha invandrat öster ifrån
under århundnadenia närmast efter Kristi födelse. De
Aestii, om vilka Tacitus talar i Germania (år 98
e. Kr.), voro säkerligen icke de ’nuvarande esternas
förfäder, men esterna torde ha ärvt dessas namn (på
samma sätt som t. ex. medeltidens araber i nordvästra
Afrika såsom morer ärvde de antika mänrernas namn,
därför att de intogo dessas land).
Vid tiden för esternas invandring i landet torde
någon väsentlig skillnad mellan deras och finnarnas
språk icke förefunnits, men genom ett par årtusendens
isolering från varandra å ömse sidor om Finska viken
har småningom en differentiering uppstått av samma
art som den, som under samma långa tidrymd hmnnit
skilja de olika germanfolkens tungomål från varandra.
Estniska språket förhåller sig i våra dagar till
finskan ungefär som tyskan eller kanske snarare
holländskan till svenskan. Likheten är ju således
omisskännelig, men olikheten dock numera så stor, att ester
och finnar icke omedelbart förstå varandra.
Finnarna ha dock naturligtvis vida lättare att lära sig det
besläktade språket, som däremot på oss svenskar med
sina 15 kasus, sina många suffixer, där vi bruka
pre-positionsuttrycik och .sina ganska fina
uttalsnyanseringar gör ett högst främmande intryck och är svårt
att lära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
