Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hågkomster från Paraguay. Av C. A. M. Lindman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅGKOMSTER FRÅN PARAGUAY. 255
»De sociala motsatserna» äro i de sydamerikanska
republikerna större för ögat än i verkligheten. Den
barfotade peonen i Paraguay kan genom de
ständiga revolutionernas kastvindar en vacker dag
slungas upp till tjänsteman, varför icke till minister!
(»De äro ju indianer allesamman», sade en gång en
av utlänningarna i Asuncion i sin oförbätterliga
ringaktning för denna nation). Då blir det blank
cylinder, svart långrock och lackskor; men blir
tjänstemannakåren bortsopad av nästa revolution, så följer
man sitt parti tillbaka till ett mindre elegant, men
också mindre besvärligt levnadssätt, och alla följas
samvetsgrant åt. Ty här sviker ingen sitt parti,
och gällde det så döden, så »dör man för sitt parti».
Fosterlandet kommer ej i första rummet. Detta är
den kräftskada, som ständigt gnager på en stat i det
»latinska Amerika».
Det finns naturligtvis även »herrskapsfolk» i
Asuncion, familjer av mer eller mindre rent spansk
härkomst, ättlingar av gamla släkter ända från
conquis-tadorernas (erövrarnas) dagar och, utom sitt lysande
namn, uppburna av solid rikedom, i synnerhet stora
jordagods och rika »estancier» (boskapsfarmer). Till
dessa sluta sig familjer, som länge haft företrädet
att besätta presidentstolen och ministerposterna
(Lopez, Gonzales, Egusquisa, Caballero, Escobar m. fl.),
och några förmögna patroner, som från peoner
stigit- till chefer för större affärsföretag, t. ex. en
fabrik eller en »obraje» (skogsdomän med sågverk).
Oss främlingar bemöta de mycket artigt, utan
hänförelse men med intresse, och diskutera
oförbehållsamt sitt lands efterblivna utveckling och primitiva
tillstånd: men därvid blir det, man emotser »morgon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
