Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Järnbäraland. Gammal och ny bygd i västmanländska bergslagen. Av N. Hj. Bosson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNBÄRALAND.
271
vana vid ytterlig förnöjsamhet, inkallades av
myndigheterna att med sitt svedjebruk skapa nya hem i den
oländiga skogsmark, där den anspråksfullare svensken
nekade att bosätta sig. De följdes av andra, som på
sidan av lag och förordning sökte skaffa sig ett
levebröd, antingen på olovliga nyodlingar fjärran från
gammal bygel eller med jakt och fiske i de vildtrika
skogarna och i de jungfruliga vattnen, där ännu
bävern och uttern voro vanliga.
Men dessa finska nybyggares och iskogslöpares
invandring träder nog i skuggan för den bosättning av
folk från den gamla svenskbygden, som hade till mål
malmletancle och gruvdrift; bebyggelsen går således
tydligt fram efter två skilda linjer: å ena sidan finsk
jordbruksbebyggelse med starkt stöd av jakt och
fiske, å andra sidan svensk gruvdriftsbebyggelse med
något stod av jordbruk också den.
Endast i undantagsfall var det fråga om ädlare
metaller (vid bl. a. Nya Kopparberg, nu Kopparbergs
köping, bröts dock länge, ehuru med föga vinst,
koppar, i norra Hällefors silver o. s. v.), men ivern
kunde likafullt icke sällan ge upphov till ett slags
gruv-feber, med former påminnande om den bekanta
guldfebern. Det var emellertid järnet, som här överalli;
bröt bygd På sluttningar och bergryggar, där
malmen ofta rent av gick i dagen, öppnades gruvhål
vid gruvhål, ofta i den oländigaste terräng. Vid
vattendragen ■— i början endast vid mindre sådana, ty
man orkade ej kuva de större — där de började stupa
nedåt dalen, byggdes dammar och vattenhjul.
Deras kraft kunde sedan överföras backe upp och backe
ned genom kanske kilometerlånga stångledningar a,v
trä, s. k. konster, fram till gruvorna, där de drevo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
