Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Järnbäraland. Gammal och ny bygd i västmanländska bergslagen. Av N. Hj. Bosson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNBÄRALAND.
275
knappa arbetskraft. Några blevo t. o. m. själva
bergsmän, men de voro ej många.
Finnarna voro f. ö. ej de enda invandrarna från
främmande land. Vid Nya Kopparberg funnos tre
rotar av gruvarbetare: en finn-, en dalkarls- och en
vallonrote. Och tyskar spelade en viktig roll vid
grundandet av Ramsbergs bergslag. An i dag lär
denna fokblandning röja sig i den infödda
befolkningens både yttre och kynne. Inte så alldeles
sällan ’möter man i dessa bygder en sådan där äkta
finngube, knotig, striphårig, plirögd och brunhyad.
Och i lynnet går .svenskarten ofta samman med finsk
envishet och trumpenhet, tysk händighet och vallonsk
livlighet.
ur.
Vi ha sett, hur de första 100 åren efter Gustaf
Vasas nydaningsverk kännetecknas av huvudsakligen ny
kolonisation i västmanländska Bergslagen.
Framemot midten av 1600-talet vidtager så
Bergslagens vidare utbredning ej blott som hittills i
förutvarande ödebygd utan även utöver den gamla
västmanländska kulturbygden: med till isynes omättlig aptit
slukar den småningom det ena området efter det
andra och drar till sist även Miälarslätten inom sin
trollkrets.
Det är stångjärnsberedningens införande, som ger
upphovet till detta egendomliga utvecklingsförlopp.
De första stegen tagas redan under Gustaf Vasas
regering, men i stort sett börjar bergsindustriens
omläggning med stångjärnsberedningen som nytt
mellanled under 1600-talets första årtionden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
