- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1920 /
277

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Järnbäraland. Gammal och ny bygd i västmanländska bergslagen. Av N. Hj. Bosson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JÄRNBÄRALAND.

277

sträckes detta förbud så småningom till alla hamrar
eller bruk med få undantag. Denna politik försvaras
med skogens otillräcklighet i gruvbygden och med
kravet på att bergsmännen skulle helt ägna sig åt
tackjärnsblåsning (malmsmältning) i hyttan
(masugnen), för att öka järnproduktionen.

Steg för steg förvandlas så områdena rundt omkring
gruvbygden till en ny bruksbygd, nästan kretsformigt
omslutande denna. Än i dag bibehåller den sig trots
alla förändringar ganska väl. Det ser man, om man
på kartan söker upp de stora västmanländska bruken
t. ex. Skultuna vid Svartån, Fagersta, Sura- och
Hallstahammar vid Kolbäcksån, Farna och Kolsva vid
Hedströmmen; går man utanför Västmanland,
synande bilda en tydlig ring samman med Värmlandsbruken
vid Letälven (Bofors och Degerfors) och Klarälven
(Munkfors och Hagfors), med Dalälvsbruken
(Domnarvet i norr, Avesta i söder) och Gavleåbruken i
Gästrikland (Hofors och Sandviken). Ned på
Västmanlandsslätten (såväl som Närkes- och
Värmlandsslätterna) gingo ju bruken mera undantagsvis, men
bönderna förvandlades i stor utsträckning till
bergsindustriens tjänare såsom formän; de leverera de miljoner
körslor, som fordras i ett bergsbruksland utan
järnvägar och vattenvägar. Strömsholms kanal från
Mälaren upp till Smedjebacken byggdes dock i slutet av
1700-talet och övertog en icke ringa del av
landsvägstransporterna.

Jämsides med denna utveckling, som till skarpaste
särprägel utmejslar Bergslagen, går en långsam inre
omdaning, som småningom förbereder en ny tid.
Huvuddragen i denna, omdaning äro två. Dels
fortskridande samling, så, att gruvorna, hyttorna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:58:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1920/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free