Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Järnbäraland. Gammal och ny bygd i västmanländska bergslagen. Av N. Hj. Bosson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET
slätten. Skild från denna genom en smal vall, sora
för sekler sedan byggdes, säges det, av krigsfångar,
ryssar, saxare, polacker. Närmast Sala gruva kalks
denna vall »Gröna gången», beskuggad som den är av
väldiga hundraårsträd. På ena sidan bär det ned
i täta skogen, där sippor och konvaljer gro i bottnen.
På andra sidan har man sjöarna, som stå bräddfulla
nästan ända upp till randen, som om de blott lurade
på ett tillfälle att rinna över ned i skogen och vidare
ut på slätten. Den största och vackraste av dem är
Långforsen, som samlar vattnet till sist, varpå det
föres till gruvan i en gammal kanal, som än flyter lugnt
och stilla mellan vassbänkar, näckrosor och
svärdsliljor, än försvinner i berget i sprängda, nej, icke
sprängda utan med eld brutna tunnlar. Sist når den
ansenliga vattenådran sin bestämmelse, faller eller
rättare föll på jättehjulet, som håller de väldiga
pump-och upp fordrings verken i gång. Med så oändlig möda
ledde man förr vattnet självt icke blott som nu
kraften milslånga vägar. —––––-Nu ligger gruvan öde,
hjulen äro försvunna och sjökedjan är ett storslaget och
underligt minne.
På samma sätt som gruvdriften vinner i samling,
kraft och ökat utbyte, utvecklas också
malmförädlin-gen vid hyttor och bruk, som bli allt större och
pro-duktionskraftigare, medan en mängd små och
avlägsna masugnar och hamrar läggas ned men ännu leva
i minnet genom de namn på -hyttan eller -hammar,
de givit en gård eller en by (liksom namn på -bänning
= gruvöppning, erinra om gamla gruvorter).
Men ju mer driften samlas till större anläggningar
och ju mer produktionen ökas. desto större bli ofta
avstånden och desto större behovet av körslor. T allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
