Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Järnbäraland. Gammal och ny bygd i västmanländska bergslagen. Av N. Hj. Bosson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNBÄRALAND,
2ö5
jätteföretag som A. S. E. A. (Allmänna Svenska
Elektriska Aktiebolaget) i Västerås. Med ett
aktiekapital av 100 miljoner kronor är det en av världens
märkligaste fabriker bara genom sin storlek och dess
på höjden av fullkomning stående tillverkning av
elektriska maskiner och materiell ha skaffat det
kunder i många kulturländer. A. S. E. A. är f. ö. blott
ett exempel bland många på den
järnförädlingsindustri, som vuxit upp i Sverige den sista mansåldern
såsom den gamla bergshanteringens yppersta frukt.
Svenska maskiner få allt större anseende och
marknad utomlands, och vår egen införsel utifrån av
sådana blir allt mindre.
Så hävdar den näst jordbruket mest vördnadsvärda
av svenska näringar, den mer än halvtusenårgamla
bergshanteringen i det gamla Järnbäraland, alltjämt
sin ställning som en av grundpelarna för svenska
folkets ekonomiska liv. Mycket har förändrats sedan
de tider, då människor först trängde in i
Västmanlandsbergslagens ödeskogar, mycket av det, som en
gång var, har multnat och är borta, men livet
pulserar, fast i andra former, alltjämt lika starkt och
friskt. Gamla tiders patriarkaliska bergslagsliv
finnes icke mera i bolagens tidsålder, och dock kan man
ha skäl att undra, om någonstädes i vårt land rösterna
från fordom, låt vara mest i form av
stämningsvärden, så starkt förnimmas midt i nutidens brusande
arbets musik som här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
