Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Republiken Estland, dess land och folk och svenska minnen. Av Johan Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11EPUBLIKEN ESTLAND — SVENSKA MINNEN. 287
orolig, men storvulen tid. Midt under brinnande krig,
några få månader före den ödesdigra dagen vid
Lutzen, undertecknade Gustaf II Adolf, den 30 juni
1632, den latinska stiftelseurkunden, för ett
universitet i Dorpat, avsett att bilda ett kulturcentrum för
Sveriges dåvarande baltiska provinser. Och liksom
vid så många av Gustav Adolf undertecknade
dokument inskränkte sig ej hans åtgörande till
underskriften: mycket av vad urkunden innehöll bar
prägeln av hans tankar. Det var för övrigt väsentligen
de statuter han förut stadi a stat, då han
reorganiserade Uppsala universitet, som även här lades till
grund. Över huvud har eftervärlden låtit Gustav
Adolfs bild alltför mycket präglas av det krigiska
draget. Han är vida mindre, än vad han förtjänar,
känd såsom den fredlige kulturfrämjaren. Det
är icke den ringaste överdrift, om man utttalar den
meningen, att ingen av Sveriges konungar gjort
mer för den fredliga kulturen och andliga odlingen
än just han. Till Uppsala universitet skänkte han,
som bekant, större delen av sina ärvda gods och
gårdar, vilka efter övriga arvtagares död tillföllo honom
såsom Vasaättens huvudman (omkring 350 gårdar;
ännu i dag huvudbeståndsdelen i universitetets
egendom) . Även för Dorpat sörjde han genom anvisande
av stora jordagods åt universitetet, och liksom vid
Uppsala universitet ett 100-tal medellösa studenter
fingo fri kost och delvis bostad i det s. k.
kommuni-tetet, så förordnades även här om 80 liknande
friplatser. Den »gustavianska akademien», som detta
första Dorpatuniversitet kallades, invigdes
högtidligen den 15 oktober 1632 under överinseende av dess
förste universitetskansler Johan Skytte,, konungens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
