- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1920 /
311

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några små tidsbilder. Av Elise Söderlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA SMÅ TIDSBILDER. 311

sommaren. Allt gjordes ju hemma då. Det gav
sammanhållning och krävde ungas som gamlas förenade
krafter. Och tänk, fru Hall, mor sa, att man då
alltid brukade sjunga till arbetet. Gemensamt. Hur
trevligt det måste ha varit, hur gladt och livande. Och
arbetet gick väl som en dans därunder. Och så var
man glad och förnöjsam med sin dag.

Nog förstod mor, att intet kan förbli sig lika här i
världen, att intet kan stå stilla. Far — han var
skollärare — hörde ju också till de frisinnade, som älskade
framåtskridandet med stora steg. Men, se mor,
hon påstod, att det alls icke är riktigt, som en del säga,
att världen går framåt för det. Det går ibland tillbaka
också med det hela, med länder, liksom med
människor. För det är så, sade mor, att det ligger i vår natur
lika mycket en makt till framåtskridande som
återgång. Hon liknade oss människor vid naturen själv.
Försummar man sin täppa, är den snart övervuxen av
ogräs. Så är det med människosjälen också, sa hon.
Och det vet var och en, som känner sig själv. Växer
jag inte i det goda, växer jag i det onda. Uppåt eller
nedåt bär det för oss.

Och mor följde med ett obeskrivligt varmt intresse
den nuvarande tidens många olika rörelser och i all
synnerhet krigets inverkan på utvecklingen och
folkkaraktären. Vad hon såg, tycktes henne vara så
följdriktigt. Människorna ha skördat idel tistlar,
där de trodde sig skola uppbära gyllene ax.
Därför att de vanskött sin åker, därför att de »sått i
köttet». Mor brukade ofta anföra ur Salomos ordspråk:
»Jag gick förbi en lat mans åker och förbi en dåre?
vingård och se, dar växte idel nässlor, och tistlar
övertäckte den, och dess stenmur var nedriven. Och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:58:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1920/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free