Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Nationella värmeböljor. Av Teodor Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
härsmakt. De båda mäktiga kejsarne, vilka voro
herrar på Europas fastland och nu skulle enas om
maktens och bytets fördelning, möttes i Tilsit uppe
i Preussens nordöstra hörn. Där utvecklade under
några julidagar Napoleon sin tjusningsförmåga och
vann i den ryske tsaren en beundrare och
bundsförvant. Under samtalen gav han denne anvisning
på det Sverige tillhöriga Finland, genom vars
besittningstagande tsaren skulle kunna skaffa sig
godtgörelse för de förluster han lidit i kriget imJot
Na-l)oleon. Visserligen betydde detta planerade och
snart därefter förverkligade överfall på Sverige en
g ennen trolöshet, ty vårt folk och det ryska hade.
stått som bundsförvanter mot Napoleon, och
Alexander och Gustaf Adolf voro dessutom svågrar. Men
vad betydde detta i det storpolitiska rank- och
rävspelet? "Förliten Eder icke på furstar!" heter det i
psaltaren, och detta råd är både länge och väl
begrundat i och genom mensklighetens historiska
erfarenhet.
Tsar Alexander kunde dessutom erinra sitt folk
om’ att Finland såsom svensk besittning var en
fana för Ryssland. Kriget 1788—1790 under Gustaf
III:s tid med den lysande svenska segern vid
Svensksund som slutkläm hade senast visat det.
Nåväl — detta berättar Munin för oss. Vad har
då Hugin att lära oss? Att noga bemärka följsande:
det svenska och finska folkens öde avgjordes utan
deras eget hörande, mot deras vilja samt utan deras
vetskap genom en hemlig komplott mellan två
furstar, som några sommardagar i en tysk gränsstad
sutto och lade själviska råd om nationers väl och ve.
Så var det 1807. Har världen månne blivit bättre
i vår egen tid, och visar världspolitiken ett ’ärligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
