Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Nationella värmeböljor. Av Teodor Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONELLA VÄRMEBÖLJOR 11
en av pärlorna, och därför kom hans död för
fosterlandet ej att genom en skalds tändande sång stå
som ett eldande föredöme för svenska ynglingar,
då en ny stridstid gick upp. Geijers dikt över
honom, "Dödsoffer" (1813), är visserligen mycket
vacker, men torde eij hava tnängt in i ungdomens
kretsar och ej där spelat någon större roll. Dock
har sedermera mången värmts av en strof som
denna:
Ej efter låga ting det hjärta frågar,
i vilket ärans helga flamma brinner.
Som örnen ung mot solens eld sig vågar,
det känner tidigt var det hemmet finner.
Väl vaktar död den stråt, som hjälten tågar;
han ur dess hand dock segerkransen vinner.
Så har du ung kring hjässan lagern vevat
och kunde dö och säga: jag har levat.
Ett väsentligt drag i göternas program var som
sagt att framdraga gamimalnordiskt väsen. Ett
utslag härav var den samling av svenska folkvisor,
som kom till stånd framför allt genom Arvid
August Afzelius’ oförtröttade iver. Härom heter det
i "Illustrerad svensk litteraturhistoria" (av H.
Sshuck och’ Karl Warburg): "Redan som barn hade
Afzelius med förtjusning lyssnat till ien gammal
rök-gumlmas sång om kvällarna, och då han följde
vallhjonen i skog och mark eller vid viniterhärden satt
vid farfaderns knä, hade han lagt på minnet de
sånger och sägner han åhört. Sedan hade han som
student, då folkvisans betydelse klarnat för honom,
under färder i hembygden (Västergötland) samlat
romanser efter diktamen av gamla bondsångerskor.
Han saknade visserligen musikalisk underbyggnad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
