Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Nationella värmeböljor. Av Teodor Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONELLA VÄRMEBÖLJOR 15
Men den djupaste och starkaste nationella
väckelsen steg ej fram ur forntidens grav: våra
historiska minnen, i vilka göterna ’irted rätta sågo en
föryngrande kraft. Den föddes ur samtidens eget
liv, den stod fram ur smärtans och prövningens eld,
lika nödvändig och renande för folk som för
individer. Den väldiga olyckan, Finlands
förlust, den moskovitiske arvfiendens allt mera
hotande närhet, den överhängande faran, för alla
isynnerhet synlig, då ryska trupper kämpade och
segrade 1809 på svensk mark och både från väster
och söder våra norska och danska, oss då så fientliga
grannar, hotade vårt land — det var själva denna
sorge- och farotid, som mer än skalder och
hävda-forskare satte nationens blod i rörelse och drev till
frälsande handlingar.
Vem hade kunnat tro, att detta slagna, nedtryckta
svenska folk 1809 skulle, när blott fem år förgått,
hava deltagit i tre segerrika krig! Det var aningsrika
ord, Tegnér kvad i sin förut omnämnda "Majsång":
Låt slaven fegsint klandra
den vilda tidens gång.
På bergen vill jag vandra
och dikta segerns sång,
tills åter utur striden
hon vänder till vårt land
med friheten och friden
som byten vid sin hand.
Samma ljusa hopp om en tid av frid och frihet för
fäderneslandet uttalar Tegnér även i Sveadikten.
Sedan han i anden sett, hur Sveriges folk efter den
nyss så olyckligt slutade kampen i och om Finland
åter kastas ut i en strid, som fädrens andar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
