Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Frihet. Av Ernst Liljedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHET.
35
Frihet.
1917.
Partier äro larm och skrän
och böja aldrig knjän
inför det överjordiskt stilla.
Begaf ej klarhet av en villa!
I luft, där ingen helig vinge fläktar,
ses ej den himmelska visionen,
hörs ej den finast stämda tonen,
som ger vad aldrig larmet (mäktar.
Partier äro gatugräl och kantorarkiv
men foserlandet — det har evigt liv.
Gå ut i tumlet som en sann
och fri och ensam man,
av alla parter lyst i bann,
stenkastad än från höger, än från vänster,
när ingen part du bjuder dina tjänster!
Följ endast strålen, vilken silar tyst
från stjärnan, som din bästa längtan kysst!
Den hyllar jag som över folkets villa
har mod att lyfta rikets väl
och ädelt lugn och stilla
ger ut för land och folk sin själ.
Han är den frie om ock utan makt
att riädda folket, som sin. ofärd bragt.
Vern än du! är och varifrån
och hur vi mtötts i fejd en gång,
dig ägnar jag min frihets sång,
du ensamhetens starke son!
Ernst Liljedahl.
(Ur "Dikter" utgivna 1919.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
