Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Omåttlighet, överflöd och lyx. Av Pehr Johnsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMÅTTLIGHET, ÖVERFLÖD OCH LYX. 75
men den miunterhet, som födes av brännvin, är
vildsint; de nöjen, som därigenom njutas, uppgå till
raseri, sluta med duven håglöshet och nedfalla
under fäaktighet. Om man än så ^mycket trugar en
häst eller oxe, så dricker han ej mer än behovet
tarvar. Skulle ej en glädtig ungdom kunna vara
munter utan brännvin? I sanning äro dessa
supgillen icke annat än skolor, där ungdomen lär sig
tidigt leva fritt, supa käckt, svärja rikt, tala fräckt!
och mied otäckt uppförande döda blygsel och
oskuld — en ungdoms skönaste prydnad. Mången
går dit ’med oskyldigt hjärta, men därifrån med
smittade seder och vissnad ’ära. Pastor skall, så
långt han förmår, följa dessa oordningar med
sträng uppmärksamhet och påräknar med visshet,
att kyrkorådets ledamöter och äldste, var på sitt
ställe, biträda med vaksamhet och underrättelse, då
lagarne, som i detta fall äro nog allvarsamma till
näpst och rättelse, skola, där så fordras, ej utan
kläm och eftertryck påkallas."
Prosten Hesselgren har till samma protokoll
bifogat åtskilliga egna reflektioner, som i icke ringa
mån kasta belysning över förhållandena i dessa
bygder under bemälda tid; det heter:
"Vi må blygas! Man (utbjuder ankartals
brännvin ; men. uslingen kan i närvarande nöd varken
tigga eller köpa en kaka bröd. Utländingen be^
tjänar vår fåfänga samt genom sin konstflit
underhåller våra tillgjorda ganska umbärliga behov
och dnager mången utur vårt land, så att fattigdom
och vanmakt, liksom grå hår och
ålderdomssvagheter, smyga sig in, utmärgla och förnedra oss,
under det vi icke allenast försumm/a att tillräckligt
uppodla och förädla vårt lands alster, utan ock
oförsiktigt använda våra första livsbehov. Utlän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
