Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Sigtuna. Av Nora Torulf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGTUNA. 113
samlade sig förr ’medeltidens ’prästerskap, adelsmän
och köpmän, handtverkare och bönder. Andäktigt
tummade de sina nadbanld1 och mumlade böner,
andäktigt lyssnade de till prästernas mässande. Vita
lyste mäs skjortor na, och guldkorset på »die pTaktfulla
skrudarna glänste’ i skenet av drypande vaxljus.
Rbkelsekaren svängdes, den blåaktiga röken
slingrade sig upp mot höjden. Klart klingade korgosu
särnas sång, och orgelns tomer stego imot valven.
Ödmjukt knäböjde folket vid det Heliga korsets
altare, öcfcmjulkt kysste botgöriarna St. Eriks relikskrin.
Det fanns även ett nunnekloster av
cistercienser-orden, men det var antagligen en förgrening av ett
annat kloster, möjligen .Riseberga och av kort
varaktighet. Ännu en kyrka, St. Görans kapell,
öim-nämnes också.
I Sigtuna funnos vid denna tid fyra gillen: St. Pers,
St. Knuts, det heliga korsets och den heliga gravens.
När reformationen kom, gick den sista rester av
Sigtunas storhet till spillo. Gillena upplöstes,
kyrkorna berövades sina skatter, och klostret nedrev s
delvis för att lämna materiel till Svartsjö slotl.
Sigtunas livslåga, som brunnit så kraftigt och klart,
kvävdes nästan av Stockholms grundläggning och
reformationen, och sedan den nya tidens inbrott har
’ den endast varit en liten flämtande flamma, som
hotat att slockna och dlö bort.
Av kyrkorna använldes endast den, som var helgad
åt Jungfru Maria, åe -övriga voro öidekyrkor och
fingo förfalla, så ’att de snart blevo fullständiga
ruiner trots Johan III:s försök att istånds åtta dem
igen. Men även oim Mariakyrkan heter det 1686:
"Hon är sin ruin mycket när, taket alldeles förlorat
och odugligt, tornet och västra gaveln Ojuta och vilja
falla." 1608 byggde dock Per Larsson Torinbyggare
en klockstapel;antagligen är ’det densamma, som än-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
