Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Hågkomster från Paraguay. Av C. A. M. Lindman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
by$ga om Paraguay, icke till grundvalen, ty den
yar laigjd uv Francia, men till vaggar, tak och hela
inredningen. Det fanns i landet islå godt isom inga
institutioner, emedan Francia själv utgjort organet
för (hela förvaltningen. Landets avsjpärrning blev
nu alldeles upphävd. Damstolar, finansverk,
härs-miakt, polis, boktryckeri ni. m., allt måste nyskapas.
600 statsfångar usläpptest nr fängelserna. Genom
en hänvändelse till påven fick landet äntligen en
biiskop. Inom tio år tillsattes 60 präster, och
kyrkor byggdes runldt om i lianidet. (Se t. ex. bild 15!)
Vissa torra områden fingo bevattningskanaler
(däribland palmstepperna kring Roisiario m. fl.).
Slaveriet avskaffaides på 1840-talet på det sättet,
att de islavbarn, isiom skullie komma att föidas,
förklarades fria, och inga nya slavar skulle få införas.
Paraguay kunde nu visa världen, vad kraft och
välstånd1 det samlat under Franciu. Till stor Idel
låg dess istyrka idärij, att befolkningen, som ju till
stor del beistod av indianer av en fredlig ras med
passivt, eftergivet lynne, (så länge blivit skolad till
obrottslig unideirkastelsje och lydna\l. Detta folk
fick nu ett slags konstitution 1844. Vilka förtjänster
denna hade, får man veta genom en ’skrift av 1848,
vars anonyme författare tros var? en svensk, den i
Paraguay bosatte läkaren och naturforskaren
E. Munck av RosensikiöM, Så här skriver han:
"Paraguay har haft lyckan att und!gå en häftig
och plötslig övergång från förmyndarskap till
otyglad, frihet, och Försynen har igivit landet en ännu
lyckosammare lott, nämligen ien regering, som har
förmlåg’a, god vilja och avgjord böjelse att
kvarhålla nationen i den oundgängliga lärjungeställningen.
Vi måste tacka Förrsynen, som bespariat denna lilla
del av Sydamerika (de olyckor, dem alla de andra de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
