- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1921 /
221

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - En gammal mellansvensk kulturbygd. Av Vilhelmina Samuelson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN GAMMAL MELLANSVENSK KULTURPLATS. 221

denna del sav Svea rike. Törhända -skulle odk trälar
offras därvid för att blidka de vredgade gudarne.

Övergången av Isfundet skedde ej vid’ det
nuvarande färjställe t på Vargholmen, som då var en ö för
sig, utan något litet längrje västerut vid det ställe,
som nu bär namnet "Gammelsundkarls". Vägar
funnos ej många på den tiden, och även de bästa
voro endasft ridstigar, men just över denna plats gick
stora stråkvägen fram mellan Uppland och
Södermanland, varom måniga fornminnen bära vittne.

Alldeles obekant var kristendomien icke heller för
Södermännen, ty de s. k. "Södenmanllands apostlar",
Eskil och Botvid, (hade redan någon tid vandrat
omkring i landskapet, lärande och pæedikande. Eskil,
en engelsk tiggarmunk, den till synesi kraftigare av
de tvänne, hade tagit sin bostad vid1 Foxts, där nu
staden Eskilstuna rigiger. Men då Wan fick veta om
den tillämnade högtidligheten !i Strängnäs,
(skyndade han dit, och just som offret skulle börja, trädde
han upp odh talade ljunganide ord mot den hiskeliga
(styggelisen, hotande med straff ifrån himimelen.
Slutligen föll han på knä och bad i brinnande bön
den sanne Guden att genotm ett under bevisa sin
makt. Och, säger sägnen, det Wev ett väldigt
oväder med bSlixt, hagel och regn, som kullstörtade
altarena och bortsköljde offerdjuren, men lämnade
Eskil orörd, utan att han fick en enda droppe regn
på sig.

Det var trolldom, riopade hedningafrna, och långt
från att låta omvända isig, blevo de i stället alldeles
rasande. En av deras präster, "vid namn Spabod
tog upp en tstor sten, sotm han slungade mot aposteln
odh träffade honom i (huvudet. En annan såradie
honom med en yxa, och Blot-Sven dömde honom till
döden,, såsom den där hade försmädat sin konung.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:58:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1921/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free