- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1921 /
227

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - En gammal mellansvensk kulturbygd. Av Vilhelmina Samuelson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

. EN GAMMAL MELLANSVENSK KULTURPLATS. 227

söka efter Kristus. OmsÜder gjorde han bekantskap
med en from eremit och blev av denne döpt.. Han
erhöll också anvisning, huru han mied fasta och
böner borde tjäna sin nye herre. Men snart därefter
sade han: "Fastor passa mig icke för min tunga
kropps skull; bedja kan j’ag ej heller. Finns» det
intet annat sätt att tjäna Kristuis".

"Jo", svarade eremiten, "gå till vadstäliet vid
floden här i närheten! Vattnet är där stridt och
djupt, och många drunkna d’är årligen vid sina
iör-sök att komma över. Bygg dig en hydda vid
floden och (bär dem över, storn bedja dig därom för
Kristi skull!"

Kristofer lydde riåldet. Det blev ett tungt
arbete, och mången gång kände han sig dödstrött
därvid, men höll ändock ut år efter år. Så en
afton när han var alldeles isärskilt uttröttad och
just lagt sig till1 vila, hörde han från andra stranden
en späd röst, som ropade: "Kristofer, kom för
Kristi iskiull och bär mig över"! — Genast va!da;de
han över för att hjälpa, men fann ingen dlär. Tre
gånger upprepades detsamma, och tredje gången fann
han ett litet barn. Kristofer tog det på sin arm och
börjiaide vada. Men barnet blev allt tyngre, och
vattnet strömmade allt häftilgare, så att Kristofer
trycktes ned1 med huvudet därunder och endast med
yttetfsta nöd kunde rädda sig och barnet över till
sin sida *av floden, ’där (han ialld’eleä utmattad
nedsjönk på stranden. Då ’såg han emellertid och
kände, att från barnets strålande öigon utgick till honom
en underbar kraft; snart stod det som ett (skimrande
ljussken kring hela den lilla gestalten, och den
enkle färjkarlen fick veta, att honom förunnats
glädjen att bära Kristus, konungen över alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:58:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1921/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free