Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - En gammal mellansvensk kulturbygd. Av Vilhelmina Samuelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN GAMMAL MELLANSVENSK KULTURPLATS. 229
motstycken. Dessemellan skulle hon läsa och skriva
och först och sist deltaga i böner och
andaktsiövnin-gar. Ut fick hon gå endast till svårt sjuka, som ej
kunde komma till klostret. Eljest måstehon nöja sig
med en halvtimmes promenad innanför åe höga
stenmurarna.
Men det gick där som inom munkklostren. Mot
slutet uv medeltiden, då den katolska kyrkan (stod
på (höjden av sin makt, då rikedomar av alla ’slag
genom gåvor och donationer strölmmat tfill kyrkor
och kloster, började lättja, vällevnad och
siedeslös-het inismygia sig inom de helgade murarna, och allt
mindre och mindre blev gjiort för fattiga
medmänniskor. Reformationen sopade bort klostren med
hårda händer, och av det fordom utan och innan slå
stor-artade Vårfruberga, där till sist endast furstliga
och ladliga Garnier tagits emot, finnas nu kvar endast
några grundmurar och stenhopar vid egendomen
Kungsberg.
"Så kan tiden allt förstöra,
•slott och murar slå omkull.
Vad som hölls för makt och ära
kan han gömma meid i mull,"
staor det i en gammal1 krönika om. Vårfruberga.
Krönikan slutar mied orden:
"Gud allena evhgt bliver
och ett evigt liv oss giver."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
