Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur postväsendets historia. Av Teodor Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
dr öja ett par tre huthdm år, innan de ställde sig till
samfärdselns tjänst.
Under åren närmast efter 1615 utvidgades det
Thurn och Taxiska postnätet ytterligare och hade
bland annat år 1618 nått Hamburg, där diet kom —
eller åtminstone kunde komma — i beröring med
en svensik istatsipostlinje.
2
Svensk statspost öppnas 1620 jämväl för enskildas
brev.
För befordring av konungens bud och ärenden
inom vårt land fanns åtminstone ’sedan år 1529 den
anordningen, att länsiman, rättene eller nämndeman
skulle förskaffa fri skjuts till näste länsama-n o. s, v.
för de personer, som färdades i koniunigens ätœnden.
För kyrkliga myndigheter fanns "klockäirepösten"
redan under medeltiden: enligt en uppgift från
Folkungatiden hade klockaren bland andra
åliggande även det att föra bisps och prästs skrivelser
till närmaste klockare. Och denna anrättning,
klockarepoisten, fortlevde långt efter det att en
allmän postinrättning koinmit till stånd; den
indrogs — liksom den likaledes uråldriga
"fjärdings-manisposten" — först 1874. Beisisia poster ha dock
ej varit regelbundna, men en regelbunden
post-förin g en gång i månaden mellan å ena sidan
Vadstena, Elvslborg, Kalmar, Jönköping, Norrköping,
Västerås, Åbo och Viborg siamt å andra sidan
Stockholm omnämnes i ett den 6 april 1620 utfärdat
"K. M:ts memorial för ståthållarne om
uppbörds-veirket". Det var dock ej endlaist inoim öriket, söm
dylik statspost kan spåras. Under början av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
