Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur postväsendets historia. Av Teodor Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR POSTVÄSENDETS HISTORIA. 261
gällde att för varje medgivande av transiteringsrätt
betinga sig så höga avgifter som möjligt. Följden
härav blev, att portot för brev, som skulle transitera
ett större antal länders postområden, steg till en
orimlig höjd; ett brev, som av lord Byron år 1824
avsändts från Grekland till England, hade i
post-avgifter kostat-omkring 20 kronor. Men även vid
kortare avstånd kunde denna de olika postförvalt"
ningarnas på ’missiuppfattad egen nytta girundade
oginhet mot varandra kännas tryckande nog, och
grannländer började där och var genom särskilda
postföirdrag söka. jämna Yägen något för varandra
med samtliga parters gemensamma fördel. Den
första stöTTe samanslutningen av flera skilda
post-områdlen till ett enda helt träiffia vi 1850, då den
tysk-österrikiska postföreningen bildades av samtlr
ga de 17 inom dessa länder befintliga
poistförvaltriin-garne. De många tyska staterna och Österrike
blevo därigenom ett enda positområdei, och redian
vid fördiandringairiia härom yttrades från ett och
annat håll, att man borde sträva - efter att få alla
Europas länder till en dylik förening.
Några år tsenare, 1859, framlade dåvarande
expeditionssekreteraren i danska
generialpoiststyrel-sen Joseph Michælsen ett förslag "Om Avskaffelse
og Avlösning av Tcranjsitportoen og den
intemiatio-nale Porto’’ för brev o ch trycksaker, Han menar,
att ’’radikalt og konsekvent kunde dette iske med
et Slag, naar de europeiske Stater enedes om at
lade Breve o>g Trykisager pasisere frit över det
gensidige Territoriu)m,\ Och han ger ’synnerligen
Soda skäl för sin åisikt, att detta ej boirde föranleda
någon avsevärd koistnaid för de olika landen.
Joseph Michælsen blev dock ännu ett bevis på
sanningen »av den ej så färska iakttagelsen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
